Ineffektiva järnvägsupprustningar

Trafikverket borde ha en fungerande marknadsavdelning med omvärldsbevakning!

Det framgår klart utifrån alla de felsatsningar som skett i form av upprustade industrispår. Senaste fallet är spåret till Tetra Pak i Lund. Upprustningen skedde faktiskt helt fysiskt samma dag som man lade ner fabriken, den 27  augusti 2014. Dessutom fick man vid upprustningen byta delar av den undre bankroppen – ett inte billigt arbete.

10612557_10204703798383516_6777430363461821148_n (1)

Samma dag som nedläggningen av fabriken i Lund aviseras pågår här ett stort upprustningsarbete med till och med byte av den undre bankroppen, se bilden nedan. Lermassor schaktas ur och man fyller och packar makadam i banan. 27 augusti 2014.

10616546_10204703797823502_8848556370003650203_n

1383260_10202327412495354_330445258_n

Så här har det sett ut under många år. Växling ut till Tetra Paks anläggning i södra Lund.

Upprepat mönster

Men det är inte första gången det sker. Under SJs-  och sedan Banverkets tid har liknande felsatsningar skett. Det finns ett mönster på något sätt. En bana med relativt dåligt spår används för omfattande transporter i många år. Plötsligt byter man räls, eller byter sliprar – och vips så lägger man ner banan inom några år.

Här kommer några självupplevda exempel. Industrispår i Åhus hamn till gamla spritan – dvs Vin & Spritfabriken inne vid Gästis. Här låg ÖSJ-räls av klen kvalitet. Delar var nog kanske ångspårvägsräls från Gärdsbanan. Dessa användes för transporter av olika spritvagnar. Plötsligt bygger man om hela spåranläggningen ut till fabriken. Inga vagnar har rullat på den nya spårdelen som rullade på den gamla. En rälsbusstur företogs av järnvägsföreningen i Kristianstad ut på banan vid något tillfälle innan upprustningen, se bilden nedan.. Resultat  – skattepengar i sjön!

1012156_10203009024055217_2087078411_n

Upprustning av spåret från Kristianstad till Vittskövle såg. Här kördes i och för sig några tåg innan man definitivt fimpade linjen men det kunde man ha behållit befintligt spår till – med facit i hand. Resultat – skattepengar i sjön!

Rälsbyte och upprustning av banan till Hanaskog. Här har körts tåg i ett antal år, men upprustningen kanske kunde ha uteblivit med tanke på den ringa mängd gods som kördes på banan. Man skulle kunnat rustat befintlig bana i stället för att byta räls till 43kg/meter. Resultat – Skattepengar i sjön.

Simrisbanans upprustning till Staffanstorp. Kostnad närmare 10 miljoner. Har det gått två tåg där? Det stod en lokomotor under några år på bangården i Staffanstorp. Resultat – skattepengar i sjön!

189839_4925983756084_1384423615_n

Skånetågs lokomotor som stod oanvänd i Staffanstorp.

Limhamn – spåret till Kalkbrottet genom Limhamn. Ombyggnad av vägen medförde ombyggnad av spårförbindelsen. I princip har inga transporter förutom rivningen av kalkbrottets anläggningar gått järnvägsvägen. Resultat – pengar i sjön!

Hela tiden ser vi dessa ineffektiva upprustningar. Varför blir det så här? Fattas omvärldsbevakning hos den som sköter satsningen? Tidigare SJ, senare Banverket och idag Trafikverket? Kunde man inte via avtal eller på annat sätt knyta upp en kund och binda denne till återbetalning av upprustningen om ingen transport sker?

Det saknas en affärsmässighet i själva planeringsverksamheten hos trafikverket.

Framtid

En räddning av investeringarna i både Staffanstorp vid Simrisbanan och Lund på före detta Lund- Trelleborgsbanan vore att bygga ihop bandelarna med cirka 6 kilometer järnväg som för tillfället saknas mellan Lund och Staffanstorp. Man skulle då på sikt köra pågatåg över Staffanstorp och bredda möjligheten för spårburen pendling inom regionen. Man skulle även kunna medföra bättre utbyggnadsmöjligheter längs orter kring järnvägen. På köpet hade man fått en reservmöjlighet att nå mellan Malmö och Lund om stambanan skulle behöva stängas av.

Men vem driver den här väsentliga och vettiga frågan? Ingen! Vi hade behövt ha någon med samma kaliber som de som genomdrev Bottniabanan och Norrbottniabanan. Betydligt längre och dyrare banor genom obygden. Finns det möjligen någon politisk vilja att klara av 6 kilometer spår i Skåne?

Eller gäller devisen – järnväg är inte något transportmedel utan något man satsar skattepengar i för att sysselsätta byggsektorn.

Upp till bevis!

179769_10201275939289181_2029924632_n

Här syns före detta järnvägsbron på linjen ut från Lund mot Staffanstorp. 6 kilometer behöver byggas! inte mer för att få ihop transportsystemet!

Referenser:
http://www.sydsvenskan.se/lund/tetra-pak-stanger-fabrik-i-lund/
http://www.trafikverket.se/Foretag/Planera-och-utreda/Nyheter—Planera–utreda/Riktlinjer-for-trafikprognoser/