Inte trodde jag att detta var slutsatsen. Men så är det. Om man tänker efter så förstår man varför tiden är en av våra miljöbovar. Genom att inte modernisera vårt sätt att hantera tiden så skapar vi miljöproblem. Varför måste alla börja arbeta samtidigt när det inte längre behövs? Varför måste man befinna sig på en specifik plats för att göra ett jobb? Ibland behövs det – det medges – men inte alltid!
Nedan beskrivs i detalj varför – slutsatsen är dock – idag kan vi på grund av tekniska hjälpmedel och sättet vi arbetar byta tidsmönster för arbetets utförande som i sin tur medför att vi inte behöver utnyttja transportapparaten på samma sätt – om alls om man arbetar hemifrån. Genom att fördela och minimera rörelserna i rummet så krävs mindre mängd motorvägar, bussar och tåg – man avskaffar rusningstrafiken helt enkelt. Genom att arbeta från bostaden förbrukas också mindre mängd energi.
Sedan industrialismens genombrott har människan varit starkt beroende av klockan för att utföra sina uppgifter. Bondesamhället krävde, precis som alltid – tid av var och en att göra sina plikter för att kunna överleva men dessa var inte starkt bundna av klockan. Sedan 1800-talet och den industriella revolutionens genomslag har tiden fjättrat oss i ekorrhjulen. I början var man tvungen att göra saker synkront för att uppnå effektivitet i gruvor och fabriker. Styrkan hos våra system byggde på parallellitet. Arbetare stod sida vid sida för att uträtta storverk. Idag behöver vi inte det men vi fortsätter att bete oss som vi behövde det. Dessutom styrs vi fortfarande av regelverk och avtal från den tiden.
Koncentration av resurser
Människans dagliga rörlighet var inte så stor varför industrialiseringen medförde stora omflyttningar av folk till städerna där industrierna låg. Under tidens gång – nu flyttar vi oss fram till efterkrigstiden – så arbetade vi fortfarande synkront trots att vi har många hjälpmedel till vårt förfogande som gör att vi inte behöver göra saker parallellt längre. Robotisering av farliga och personalkrävande åtgärder har gjort att man inte behöver en uppsjö arbetare på plats.
Koncentration i tid
För att få full effekt i tillverkningsindustrin krävdes att man jobbade tillsammans. När produktionen ökade infördes skiftarbetet. Tre skift fördelade på dygnet när det var som mest.
Effekten av att människor under 1960-talet flyttar ut från städerna men fortfarande jobbar i dem medför att bilpendlingen blir ett faktum. Koncentrationen i tid medför att alla rör sig samtidigt.
Transportapparaten
Det urgamla vägnätet var inte anpassat för större transporter. Samhället var inte heller uppbyggt så att transporter krävdes. Sjöfarten var den dominerande transportvägen under lång tid. Den industriella revolutionen är startskottet för omdaningen av sättet att leva. Polarisering av resurser kräver transporter. Det första sättet att skapa bättre transporter är järnvägen. Järnvägarna byggs ut för att transportera varor och människor. I början fanns inte begreppet pendling. Denna resandeform uppkommer först inom de större städerna i Europa, men sprider sig efterhand ut på landet. Rörligheten har gjort det möjligt att bo på ett helt annat ställe än där man jobbar och så länge det är billigt att transportera sig så gör man det. Bilen kommer som svaret på denna samhällsform efter andra världskriget och förstärker ytterligare polariseringen.
Avtal och lag – först en styrka – nu ett problem
Som ett led i omställningen till mekaniseringen kom fackföreningarna för att värna arbetarnas liv och rättigheter. De vidriga förhållanden som fanns i början av industrialismen krävde krafttag. Resultatet av ett långt arbete som reglerade spelreglerna i industrisamhället ligger till grund för vårt sätt att arbeta även idag. På gott och ont.
Vi vill idag ha frihet i att förlägga arbetstiden och arbetsplatsen. Många föräldrar vill kunna kombinera arbete och familjeliv. Till stor del är det möjligt, men när vi närmar oss arbetstider på kvällen eller andra enligt avtal icke-arbetstider får vi problem.
Ta bort tidsrestriktionen i våra avtal och fördela arbetstiden bättre och tillåt mer arbete från annan ort exempelvis hemifrån.
Arbetstidslagen
Att ha förtroendearbetstid eller oreglerad arbetstid innebär att man inte har några fasta arbetstider, utan den enskilde förväntas själv ta ansvar för hur han eller hon förlägger sin arbetstid. Men detta betyder inte att man kan förlägga tiden hur som helst.
Som kompensation för att arbetstagaren är flexibel är det vanligt med utökad semester eller lite mer i lönekuvertet. Men Arbetstidslagen gäller även den som har oreglerad arbetstid.
Den svenska Arbetstidslagen talar om när och hur länge man får arbeta, och reglerar frågor som :
- Jourtid och övertid
- Tillåten arbetstid
- Hur arbetstiden får förläggas (dygns- och veckovila)
- Rätt till raster
Många av lagens regler är dispositiva, vilket innebär att man kan göra avvikelser från lagen genom kollektivavtal.(1)
Denna lag bör ses över och moderniseras! Här är ett miljöarbete att göra!
Mänskliga olikheter
I Danmark finns begreppet A och B människor. A-människor är morgontidiga och B är kvällsmänniskor. Alla vet vi också att ungdomar är mera morgontrötta. Kanske skulle man kunna skjuta skolstarten framåt några timmar – I Lund skulle detta innebära att man behövde mindre mängd stadsbussar som resultat av en framskjutning av skoldagen.2006 startades B-samfundet i Danmark. Medlemmarna, »B-människor«, har en förskjuten dygnsrytm. De lobbar för att inrätta en parallell tidsordning till den rådande.
Jonas Elvander skriver i nyhetsmagasinet Focus att samhället går mot en dygnsrytmspluralism. Tipset är att varje anställd i framtiden har lika lagstadgad rätt att följa sin personliga dygnsrytm som man i dag har rätt till friskvårdsbidrag (som allt fler utnyttjar vid allt okristligare tider). Vidare noterar han att de två folkrörelserna förenas i sitt resonemang: i effektiviseringens namn hävdar B-samfundet att bilköerna skulle minska och att de morgontröttas produktivitet skulle öka. Alltså: oavsett om man väljer att gå till sängs tidigare eller senare – inget skäl är bättre än just effektiviteten.(2) Jag vill själv hävda att dessutom blir samhället mera miljövänligt av att frigöra tiden och platsen för att göra sitt förvärvsarbete.
Möten – teknik – möjligheter
Det fysiska mötet mellan människor är grunden för mycket arbete. Naturligtvis kräver detta arbete fortsättningsvis synkronisering. Vissa läkarundersökningar, operationer mm, skolor behöver genomföra viss typ av undervisning synkront, men ta bort alla onödiga förflyttningar! Det är således ett kvalitetsarbete helt enkelt där man ser över förflyttningar av individer i tid och rum. Videomöten, telefonmöten, Skype, Facebookdialoger mm kan ibland ersätta vissa möten och dessutom göra dessa effektivare.
Mötesplatser för arbete – framtidens kollegor.
När man väl inför möjligheten att inte koncentrera arbetskraften till kontor så kommer nya sociala mönster att uppstå. Idag sker en del distansarbete på Caféer och detta beteende kommer att förstärkas. Detta kommer att bli det framtida kontoret där man hittar sina kollegor. Varför behöva transportera folk till en samlingsplats där man ändå sitter intill varandra och många gånger gör olika saker?
Livsbalans
För att klara av att jobba hemifrån krävs disciplin. Livsbalans mellan arbete och fritid måste man själv se till att upprätthålla. Det som å ena sidan är en fördel – att man själv kan bestämma när man gör något – är å andra sidan en nackdel – man kan jobba alldeles för mycket. Dessutom kan man uppleva att man inte har en avkoppling i sitt liv. Ombyte av uppgifter är viktig. Vilan skall inte underskattas. Jonna Jinton (3) skriver i sin blogg mer om för och nackdelar med att jobba hemifrån.
Bryt tidslaveriet! – byt mönster redan nu!
Jag säger inte att alla transporter är onödiga – men låt oss börja ta bort det som uppenbart är lätt att plocka bort redan nu – vi tjänar på det direkt. Genom att sortera bort onödiga transporter kommer vårt befintliga transportsystem att räcka mycket längre. Vi utgör själva problemet, som Christer Ljungberg skriver i sin bloggartikel – Du sitter inte fast i trafiken – du är trafiken. (4). Vi kommer på köpet att minimera olycksriskerna då vi inte utsätter oss för trafik i lika stor omfattning. Det finns mycket att vinna på att bryta tidsslaveriet! Låt oss börja med det som är möjligt inom lagar och ramar och på sikt påverka regler och bestämmelser!
Referenser och länkar
Geogrof 