Lund C – Planering med förhinder – det har hänt förut.

1856 byggs de första stambanorna i Sverige. Malmö – Lund och Göteborg – Jonsered öppnas för trafik sent 1856. Lunds station är därmed en av Sveriges äldsta stationer. Hamnade stationen rätt och hade den kapacitet för att växa? Nej, egentligen inte. Genom åren har olika planeringsaktiviteter förekommit för att förbättra förutsättningarna för stationen med spår, plattformar och så vidare. Denna artikel belyser kort med ett par axplock på ombyggnadsplaner och vad som hände efter ombyggnadsförslagen som kom under 1900-talets första årtionden. Ritningarna kommer från arkivflytten när kommunen omlokaliserade flera förvaltningar till Kristallen, vid arkivstädning.

Skissförslag på olika järnvägsdragningar genom Lund – 1890-talet med olika centralstationslokaliseringar.

Det första som hände när det gäller stationen i Lund var att man tidigt, runt 1875, ville flytta själva stationshuset norrut mot ett läge där idag Clemenstorget ligger. Av olika anledningar blev det dock inte av. Nästa stora omtag sker runt 1900 då man skissar på att flytta hela bangården västerut, så att spåren passerar väster om Klosterkyrkan. Markinlösen för det nya spårområdet är helt förberett och kostnader för inlösen är beräknat då man drar i nödbromsen. Lunds Västra station blev anlagd med hänsyn till den framtida bangårdsflytten. Man kan ju idag undra varför just Bjärredsbanans station inte låg i anslutning till Lund C, men förklaringen finns i att den låg i anslutning till den nya Lund C enligt förslag.

I en utredning som gjordes 1896 av ingenjör Otto Dreilick beräknades kostnaden för en flyttning till ett mera västligt läge kosta nära en miljon kronor. Stadsfullmäktige engagerade sig i frågan men var inte enhälliga. I boken ”Kring Lund C” av Gunnar Sandin beskrivs situationen och man lyfter fram boktryckare Håkan Ohlsson som i en artikel beskriver en enklare lösning på problemet som dock inte gick att genomföra då staden växt ut på den mark han föreslog använda för stationsläge. Ohlson förespråkade en godsbangård vid Högevall som inte skulle hamna längre bort från staden än de då redan befintliga norra delen av stationen. Mer om detta kan man läsa här: https://geogrof.wordpress.com/2014/01/31/lund-c-sa-kunde-det-ha-blivit/

Hela bilden av bangården med den tilltänkta rangerbangården på Högevall från 1918. Förslaget är tillkommet som en åtgärd att kunna nyttja den mark som var tänkt att lösas in och de impediment som uppstått på grund av den planerade bangårdsflytten.

Detalj av förslaget från 1918. Här behåller man Lunds stations personbangårds ursprungliga läge, men man använder den tilltänkta marken nordväst om stationen för en godsbangård.

Några förslag från 1900-talets planeringsverksamhet.

Det fanns flera olika alternativ att ändra järnvägens sträckning genom Lund. Tre olika principer skissades, se bilden överst i artikeln. De olika alternativen skissades igenom mera i detalj. Vid arkivstädningen inför Lantmäteriavdelningens flytt till Kristallen hittades några av dessa skisser i arkivlådorna. Dessa fotograferades i all hast med mobilkameran, vilka nu redovisas i denna artikel.

Alternativ på personbangård i Lund omkring 1900.

Intressanta detaljer finns att studera i planer från 1899 av C.O. Gleim och Ryde. Notera det nya centralstationsläget precis invid Klosterkyrkan, fortfarande i ett sydligt läge vid bangården.